Tillsammans med min dansande klass och vår lärare har vi skapat något helgrymt. Vi är nog genialiska. Det kommer bli mäktigt och vackert. En eller kanske fem fåglar i vattnet, lätta och sega. Lätta och flygande. Men även jordnära, eldiga och stora. Dansare. Att vi sedan ska utföra denna magi till den underbara låten Lugia's song gör det hela fulländat. Ni vill inte missa detta, och därav rekommenderar jag att ni håller schemat ledigt i december eller bokar in er den 12 november till Novembermörkret i Skellefteå, eftersom vi kommer uppträda där.

http://www.youtube.com/watch?v=mG57tjQTtBY

Jag är en av dem som tog del av dansföreställningen Worry Doll i sammarbete med projektet Artic Dance Circle. Dans kan i många fall vara väldigt svårtolkat, och framförallt finns ofta en individuell tolkning. Jag tycker det är en konstform med enorm variation, ett unikt skapande och ett sätt att kommunicera. Kvällens föreställning bjöd på riktigt duktiga dansare och en vacker koreografi. Jag tänker inte lägga ner energin eller ens försöka ge mig på hela grejen att förklara hur jag berördes och vad som cirkulerade i mina tankar. Det är, än en gång, den komplicerade homo sapiens sapiens sätt att uppfatta och dess, i mitt fall, otillräckliga vis att uttrycka känslor via ord som stoppar mig.

Jag rekommenderar verkligen denna föreställning!

I måndags stannade jag och Emelie kvar efter skolan och dansade till klockan arton. Vi utökade koreografin och gjorde en del förändringar. Idag passade vi på att skynda oss till danssalen efter idrottspasset för att hinna gå igenom dansen och filma innan Emelie skulle med bussen. Än en gång gjorde vi lite förändringar och vi känner att det fortfarande finns steg som behöver justeras och bytas ut. Jag dansar lite extra dåligt och misslyckas ganska ordentligt med den "nya" koreografin på videon. Hur som helst, enjoy! Undertiden förbereder jag mig för matematikprovet som vi har imorgon.

Jag och Emelie bestämde oss igårkväll för att fara och dansa idag. Sagt och gjort! Under ungefär tre timmar av ideér och träning så fick vi ihop en del koreografi till Radio Protector -65daysofstatic. Det är en heldel vi måste justera med koreografin, räkningen, utförandet av dansen såsom att förmedla känslan och utvidga rörelserna. Vi är dock båda ganska nöjda med dagens insats, och framförallt så hade vi kul!
Nu ska jag ta en efterlängtad dusch eftersom jag inte orkade duscha igår trots våra två danspass. mmm fräsch tjej. Äh, det är okej!

Jag spenderade min lördag i Luleå tillsammans med framförallt Zaga. Min mor bjöd på fika och sedan underhöll vi oss med prat och dans. Eftersom jag är klok, så filmade jag dansuppvisningen. Kan inte påstå att jag är en speciellt grym kamerakvinna och min kamera kan bara filma tio minuter.

Jag har ordentligt med träningsvärk i benen och denna gång så uppskattar jag det!
Varför? Jag har dansat.

Likt de flesta har jag börjat gymnasiet. I mitt fall: ES1C- Estetisk spetsutbildning dans. Jag har sett fram emot att börja skolan och måste faktiskt medge att jag inte ångrat det. Kan mycket väl bero på att all dans väger upp de teoretiska ämnena och utöver det har vi ett bra schema.

Som det ser ut i nuläget så kommer jag ha fem sex lektioner dans + ett idrottspass i veckan, vilket ofta brukar vara gym, yoga eller liknande för att stärka och bygga upp en danskropp. Söndagarna kommer spenderas i Luleå, eftersom jag börjar dansa street i Exiled v.35. Sammanfattningsvis så kommer jag dansa åtta dagar i veckan.

Sa jag att jag tycker om dans? Just kidding. Jo, men oj så rolig jag är ha ha.
Nu ska jag äta strips (eller pommes frites) med ketchup.

Jag kan ärligt och uppriktigt sagt medge att mina dans erfarenheter är mycket små. Jag ser inte meningen med att linda in det hela och försöka få mig själv att framstå som en helgrym dansös. Så jag kommer öppet berätta hur det hela ligger till, och jag tror nog det kommer löna sig i slutändan. Både för er läsare och mig själv, som skapade bloggen i syfte att se utveckling inom framförallt dansen.

Bakgrund
Jag tycker denna part, att förklara vad jag dansat och hur länge, är lite små knepig. Varför? Jo, för jag vet inte till hundraprocent själv. Men jag ska försöka förklara så gott jag kan.
I mycket liten ålder gick jag på något som kallades något i stil med Lek och rytmik om jag inte minns helt fel. Det innehöll lek, små danser och sång. En känsla för rörelser till musik helt enkelt. Det har nog de flesta gjort under sina väldigt unga år. Vid en ålder omkring tio, elva tog jag kvällskurs i dans en gång i veckan. Det var nog ingen specifik dansstil, utan blandat hejvilt! Jag tog lektioner i omkring ett eller två år innan jag slutade för att pröva på en annan aktivitet.
I samband med att jag började åttan i högstadiet började jag om att dansa kvällskursen, denna gång förstås i en äldre grupp, samt att danstilen blev mer ingående på modern, balett och jazz. Efter att ha fått byta danslärare tre gånger under dessa två år (innan nutiden hinner ikapp), varav den tredje gången gillt, så skulle jag nog kunna säga att min ''dansresa'' skulle ta sin början här. Jag var en av två i gruppen som var född 1995, vilket skulle betyda att gymnasiet stod på listan denna höst. Den nya dansläraren föll mig bra i smaken, envis och lagomt bestämd. Envis skulle komma att vara bara förnamnet. Hon var (och är) nämligen en av lärarna för den Estetiska Dansutbildningen på gymnasiet, varav att dem hade misslyckats med att marknadsföra utbildningen och hon hade minsann snappat upp min ålder. Mina planer för gymnasiet var Natur/estet på Waldorf. Jag hade uteslutat dansen som en framtidautbildning med mycket övertygelse ifrån nära och kära, samt omgivningen att en estitisk linje inte skapar en framtid. Med en längtan efter att verkligen få dansa och övertygelse ifrån min danslärare så gick jag trots det tillsammans med min jämnårige till dansuttagningen i princip endast för att se om jag skulle lyckas.


Lyckades jag? Både ja och nej. Som ni tidigare läste så hade de misslyckats med marknadsföringen. För att utbildningen ska få starta under det respektive året så finns ett minimum för antal elever, så för deras del var det viktigt att få så många sökande som möjligt. Jag kom in på utbildningen med motivationen att min danslärare sett bra framsteg och tack vare min egna motivation. Men för den delen är jag inte i närheten av vad som egentligen krävs.
Varför valde jag dansutbildningen trots allt? Jag anser att det var ett realistiskt och smart beslut att välja gymnasiet i min egna hemstad. Att flytta kräver en heldel både ekonomiskt och sådana saker som ansvar och prioriteringar. Utbildningen är högskoleförberedande, jag har möjligheten att skräddasy min utbildning delvis, samt att jag så oerhört mycket vill dansa, på riktigt. Utöver gymnasieutbildningen kommer jag även börja tillsammans med Zaga: ponchi.blogg.se i Exiled på söndagskvällarna.

Jag är övertygad om att jag kommer lyckas trots att jag valt en estetisk gymnasieutbildning och jag ser fram emot det.